honungskyssar.

55 minuter spinning, fick sendrag under foten. blev sur. 

2,5 kilometer på löpbandet för att jag inte kände mig nöjd.

kunde bara tänka morotskakafettkalorieräckeltjockis. och du åt ris också. tjockis. fetto.

mage/rygg med en kursare jag träffade på plats och sen missade jag bussen hem så då tog jag en promenad med henne för hon hade cykel. 

 

hon skulle handla och jag skulle köpa psylliumfrön så jag följde med och ut ur affären fick jag med mig:

 

1 lök

1 vitlök

sharonfrukt för att de var billiga

serranoskinka för att de var svinbilliga

creme bonjour för att den va svinbillig (varför? NÄR ska jag äta den? visserligen utgångsdatum i maj men ändå onödigt för jag äter liksom inte den)

1 paket keso äppelpäronvanilj

burkchampinjoner, (??? EHH)

psylliumfrön

ägg

knäckebröd för det är ju AAALLLTID bra att ha

10 godisar DUMT ONÖDIGT OSV

 

är så irriterad. ÅÅHHHH.

ångest.

ångest.

 

 

 

igårkväll gjorde jag i ordning min frukost och lunch och räknade ut allting tills idag.

jag vaknade på bra humör och gick till skolan med min vän, med bra humör.

jag åt frukost i skolan med ganska bra humör.

en frukost på 366 kalorier. bovete- och fiberhavregrynsgröt med kvarg toppat med pumpakärnor och gojibär. det tog sin lilla tid. närmare 45 minuter och jag hade bara lite ångest efteråt. gröt är bra för mig. jag åt absolut inget onyttigt. 

lunchen var betydligt mindre. 159 kalorier och bestod av rester från gårdagen + keso och tomat. jag var bara lite lite hungrig egentligen men kände mig energilös. jag frös, var yr, hade gåshud.

 

haha akta så du inte blir mätt på det där sa en av mina gamla klasskompisar. 

det är faktiskt både ris och fisk under tomaten, det är en liten låda men allting är så ihoptryckt,

kompakt vettu vakuumförpackat sa jag med ett skratt och den där lilla glimten i ögat.

vart har hänt med dig frågade en annan av dem då, och då gick jag.

 

sen blev det eftermiddag. många svåra ord och timmar av trög hjärna.

och jag frös. som jag frös. 

med blå fingernaglar och en lätt huvudvärk.

en kopp kaffe, elelr en latte, det kan jag köpa och värma mig med.

sagt och gjort. en latte. och varför inte en morotskaka sa mitt huvud då?

nej men jag har ju sockerförbud. ja men alla vet ju att det är okej när man har mens. och när man tentapluggar.

alla dessa ursäkter.

ja jag kan ju ta halva tänkte jag. bjuda min vän. så sparar jag mellisäpplet tills imorgon och skippar middagen. 

ojdå slurp sa det så var hela morotskakan i magen.

det var inte ens en stor bit. den var jätteliten.

 

och som en spark i bakhuvudet kom ångesten. ett tryck över bröstet. skuldkänslor.

onödigt. varför? jävligt bra. eller inte.

jaha hur ska jag göra nudå? mina promenader till och från skolan kommer inte täcka över morotskakan.

täcka misstaget.

 

snabbt in på toaletten. det positiva när man druckit gräddig vidrig latte är att det bara är att böja sig fram.

och misstaget är nästan tillrättat. 

 

om femtio minuter ska jag på spinning. då kommer jag avsluta dagen med minus. 

och misstaget är tillrättat.

 

jag måste förstå att bara för att jag är på bra humör så betyder det inte att jag kan springa och äta nån jävla morotskaka hursomhelst. det går inte. idiot.

 

hittade ett bra inlägg om hur man lär sig att ögonmåtta kalorier.

rätt smart.

men jag vill veta mer exakt.

men om man inte vill det, så varsegod.

 

 

overnight-yoghurt med mesquitepulver och kanel toppat med fikon och pumpakärnor.

240kcal

 

lyssnar på fin musik, fönstershoppar lite på internet och försöker hålla humöret uppe.

spanar på fina fixies. alltså cyklar. haha. fixed gear.

mycket ögongodis. fina prylar. blir köpsugen.

det går rätt bra faktiskt. '

det går okej.

 

 

har dessutom tagit lite mått idag och jämfört.

det gjorde mig rätt glad.

midjemåttet låg på 64,5.

helt okej.

 

nu ska jag krypa ner i sängen med äppelbåtar och cola light.

titta på film.

idag har jag ätit tre rader choklad också.

 

det är okej. det känns okej.

jag är okej idag

 

 

är fortfarande slak, men mår bättre än igår..

har sovit jättemycket inatt, ända till 14.30.

en vän kom med choklad och cola light. väldigt snällt.

jag åt en rad. jag vet att jag har sockerförbud men är man sjuk och dessutom har mens + mensvärk så finns det en lag som heter att "det kan en rad choklad bota". 

 

jag bröt fastan igår också. ett pinklady-äpple och en clementin. 

på kvällen fick jag för mig att jag skulle beställa max-mat på hemkörning, jag måste varit snurrig.

jag spydde som en räv efteråt, INTE med flit. okej, lite med flit. jag mådde faktiskt illa, jag hjälpte bara till för att få upp allt, och sluta må illa. 

 

jag kunde nästan känna mig lite smal idag. nästan. lite smal. tog några bilder. kollade på dem. kollade på dem igen. nej, jag är inte smal, inte för fem öre.

 

har mått jättekonstigt hela dagen idag efter tentan.

tränade och mådde så illa att det kändes som jag var åksjuk, det var ju på fastande mage så inte så konstigt kanske.

känner mig som en urlakad trasa.

somnade nästan på bussen hem medan jag försökte hålla mig från att spy.

tvärdäckade och somnade i sängen när jag kom hem.

sov i lite över två timmar,

efter det har jag duschat och kollat klart på säsong sju av dexter.

halvsovit i sängen.

 

har ont i kroppen, snorar och nyser nu mot kvällen. tror jag håller på att bli sjuk.

har ont i ryggen och ont i huvudet.

 

vill äta men ändå inte.. 

vägde 64,1 för någon timme sen. håller jag mig ifrån att äta tills imorgon kanske jag får se 3an.. vore så skönt..

jag vet inte om jag känner mig såhär för att jag fastar eller om det är för att jag håller på att bli sjuk.

 

wäh. orkar inte.

fantastiskt kul att ha tenta en lördagmorgon 8.15.

men vad gör det?

jag spenderade hela kvällen igår i sängen och önskade att jorden skulle gå under.

idag kan lika gärna också gå under.

gärna någon gång runt 8 så jag slipper tentajäveln.

 

jag tänker inte äta ngnting idag heller.

 

ajuste, nämnde jag att vågen stod på 64,7 idag, att jag svimmade inatt när jag skulle gå på toaletten och att jag sovit max 1h ovh 40 min ungefär?

helt jävla underbart.

nu ska jag rasa. 

rasa i vikt. 

 

det är inte så himla många kilon kvar ändå,

men det är när man är i den här delen av bmi-skalan som det är svårt att gå ner.

men jag ska lyckas.

jag vet att när jag ligger på 60 kilo prick så kommer jag vara nöjd.

jag kunde nästan känna mig fin i spegeln när jag såg 3an.

 

men jag vill se 59,nånting. gärna 58. 

då VET jag att jag kommer vara nöjd. 

 

värmer mig med en kopp te. har inte ätit något idag.

känns bra. 

jag ska fasta tills på onsdag, det har jag bestämt mig för. 

jag måste klara det.

 

jag har aldrig förut fått blåmärken på fingerlederna, jag har klarat mig ganska så bra faktiskt vad gäller blåmärken överhuvudtaget.

röda märken på pekfingerknogen, det är egentligen allt.

svullna hamsterkinder och en sur lukt som dröjer sig kvar hur mycket man än duschar och tvättar händerna.

små, spruckna blodkärl och ringar runt ögonen gråare än de där jävla dammtussarna under min säng som jag aldrig orkar dammsuga bort.

en huvudvärk som aldrig försvinner.

och det känns som mitt hjärta är vakuumförpackat i en hård plastförpackning

och det är någon som successivt suger ur mer och mer luft ur plastförpackningen

fast där inte finns någon luft att suga ur

men det bara stramar och stramar i bröstområdet.

och man vill aldrig gå ur sängen.

 

och

livlöshet.

livlöshet i hår hud och ögon.

javisst jag lever.

men jag lever inte.

 

jag lever för kicken, precis som du.

kicken av hårda ben som känns litelite mer och några hekto ner.

 

javisst. det är så ångest känns.

idag har jag sovit länge. hetsat. spytt. tittat på tv. idag är en sån dag som jag önskar aldrig hade kommit. hetsat lite till. spytt en fjärde gång. 

 

och imorgon måste jag gå till skolan, plugga osv, för att jag har omtenta på lördag. lml.

 

imorse vaknade jag av en kissekatt som stod på mina tuttar och nosade mig i ansiktet. somnade med ångest och vaknade med ångest. hade bakiscravings from hell igår. tuc-kex, äppeljuice, korv och fettdränkt falafel är bara lite av det som min mage fick ta emot. 

nyårsafton var lovely. vi lagade mat till 16 personer och vi satt i köket och åt mest sallad när de andra proppade i sig fläskfile med smör och gräddig potatisgratäng. jag åt också lite. men sen spydde jag. jag tänkte att om jag spyr så kan jag få smaka lite marängswiss. det gjorde jag. grädde, glass och banan. har nog faktiskt inte ätit banan på över ett år.

lustigt det där. hur jag kan tycka att banan är så läskigt men ja, jag är konstig. 

 

resten av kvällen var en dimma av sprit, fun light och bubbelvatten. full, fullare och ännu fullare och kärleksfull på fyllan. tolvslaget spenderades på mälarhöjden med utsikt över hela stockholm.

det var lovely. sen tvärdäckade jag i en säng och krossade glaset på min klocka.

 

jag tror inte direkt på nyårslöften. jag tror att man ska hålla sina löften ändå.

men mitt nyårslöfte är att sluta med socker. allt socker som är tillsatt i produkter. 

sen ska jag bli smal. och vacker.

 

mitt förra nyårslöfte var att gå ner i vikt. att nu får det vara nog. det gjorde jag. och drog upp en hel arsenal av känslor och tankar som alltid funnits där men mest legat och grott i bakhuvudet. 

 

idag har jag ångest som bara fan, snart är ledigheten över och vardagen kommer tillbaka. vardagen är i och för sig bra. tror jag.

 

nu ska jag göra mig i ordning och åka in till stan. adjöss.

 

 

jag är tjock och fet. jävligt nödvändigt att förstöra när jag väl fått se trean på vågen. 

jag har inte vägt mig sen i söndags, men jag vet. jag ser det på mig själv i spegeln.

jag har proppat mat de två senaste dagarna. fyfaan.

 

nu är jag hemma i min lägenhet igen. spenderade nästintill hela tågresan med att sova, det var skönt och gjorde att det gick fort.

 

på söndag åker jag till stockholm och firar nyår med nomy. det ska bli mysipys.

från och med 1a januari har jag godisförbud i 3 månader. till att börja med.

 

"

Belöningssystemet är skapat för en värld i vilken det rådde brist på mat. Det är ett känsligt navigeringssystem som ska få oss människor att göra det som är bra för vår arts fortlevnad, det vill säga äta, sova, älska. 

Denna supermakt styr vårt beteende och tyvärr föredrar den mat som skjuter blodsockernivån i höjden. Socker är den mest lättsmälta formen av kolhydrater. Därför är det så attraktivt för hjärnan. Snabba kolhydrater kräver en minimal insats för att förvandlas till socker. 
Ju vildare blodsockret svänger upp och ner, desto starkare blir begäret efter sötsaker. Det är när blodsockernivån sjunker som suget kommer. Hjärnan vill ha upp nivån igen. Kroppen stressas av sockerrik mat i stora portioner som äts på oregelbundna tider. Stresshormonet kortisol gör att vi väljer mat med högt kaloriinnehåll, tar större portioner och äter fortare. 
De supersnabba kolhydraterna i läsk gör att hjärnan inte kopplar på aptitregleringen. Den söta smaken i lightläsk gör att hjärnan räknar med att få socker och utlöser en oproportionerlig mängd insulin. Det leder i sin tur till blodsockerfall, sug och fettbildning. Alkohol driver också upp blodsockerkurvan. Några nötter eller en bit ost innan du dricker vin kan sänka blodsockerstigningen något. 
Medan socker och andra snabba kolhydrater håller dig kvar i hungerfasen, driver fett dig in i mättnadsfasen. När du avstår från socker och allt som innehåller vetemjöl eller stärkelse får kroppen tid att ändra hormonsystemet till normalläge. På köpet får du en normalisering av hjärnans belöningssystem i förhållande till socker.

"

jag hoppas innerligt att alla har haft en fantastiskt bra dag. jag har gråtit mer än någonsin. mer än jag gjort på många många månader. 

det har ingenting med julmat att göra. den har gått bra. en halv potatis, två köttbullar, lite sill, kallrökt lax och lufttorkad skinka. en skiva vörtbröd med leverpastej. det är svårt att äta mat när man gråter och någon skriker i örat på en. och nej. inte ana. mamma. 

jag spetsade min julmust med vodka och snapsen smuttades inte på, den shottades. 

 

jag skiter i julklapparna, fullständigt. för när det känns som jorden lika gärna kunnat gå under, och som om man svalt en hink med grus.

när man som så många gånger förut med darrande hand plockar ut den vassaste saxen ur badrumsskåpet, när man sitter och skakar i duschen och varmvattnet för längesedan tagit slut,

ja då spelar ingenting någon roll. 

 

nu ska jag svälja en karta dulco, gå ut och ta en cigg och sen krypa ner i sängen.

 

det här med jul, nej det gillar jag inte alls. 

nästa år firar jag inte. det finns ingenting att fira.

jag hatar det här. hatar julen. hatar min familj. hatar allt.

funderar seriöst på att gå lös i pillerskåpet.

har i ren irritation och frustration och nervositet bitit av mig av mig alla naglar. åtta hemgjorda köttbullar stekta i smör och potatismos med grädde och smör i och gräddsås och lingonsylt ligger och gror i min mage. 

pappa la upp. nu går du inte härifrån förrän du ätit upp unga dam. jag är tjuge jävla år.

så nu har jag ont i magen.

 

vi hade min bror och hans familj här. älskar dem. men inte bordsskicket. det smaskas, tuggas med öppen mun, pratas med mat i munnen samtidigt som det tuggas. det äts med händerna och det slickas på knivar. inte kniven i munnen, utan tungan ut och slickar. jag vill inte se någons matrester i en öppen mun. det är äckligt. och man smaskar inte. jag får hjärtklappning, rysningar och panik. men vad ska man göra?

 

jag har nyss kokat risgrynsgröt. med smör i. och socker. och nio deciliter röd mjölk. det är 540 kalorier i bara mjölken. 

 

önskar mig av jultomten att kunna äta iallafall en liten tallrik imorgon utan ångest.

tack.

min mamma är svår att ha och göra med. riktigt svår. igår frågade hon mig hur mycket mer jag gått ner i vikt och jag sa ingenting mer alls och hon sa jo för jag ser det på dig, du börjar bli benig nu och hon frågade hon jag tycker jag är tjock, jag sa nej jag är helt normal sa jag. hon skrattade och ja att ja vilken tur att det inte är något fel i huvudet på dig iallafall. sen sa hon spydigt till mig att vadå är det bara svält som gäller nu eller när jag inte ville ha pizza. tidigare imorse när jag kom ut i köket i underkläder sa hon att du har blivit så smal och fin och du har verkligen blivit slimmad och det syns hur mycket du har kämpat. om hon bara visste. att vara fin är detsamma som att vara smal i hennes ögon. i mina ögon också. jag undrar varför. vågen stod på 63,7 idag och jag spydde som en gris inatt efter försöken att döva ångesten med en flaska vin och mängder med skumpa. jag spydde tills det bara kom galla och tills det smakade beskt och vidrigt i munnen och jag låg och grät i sängen inatt för att jag är så fet och vidrig som häller i mig kalorier. alkohol på nästintill tom mage. jippi. för att slippa tjatet igår så gick jag med på pizza. vi kan väl dela på en sa jag för jag är inte så hungrig. men det  var jag. jättehungrig. och efter halva min halva så sa jag att nä jag är mätt jag vill inte ha mer vill du ha resten frågade jag mamma och log. och två minuter efter mamma sa att jag blivit så smal och fin imorse så sa hon ät nu innan vi lägger in dig på mhe-kliniken. så sa hon, och skrattade, och sa sen att haha nä nog är det en bit kvar tills det. jag ska visa dig tänkte jag och slevade i mig två matskedar med lättyoghurt med kanel och sen sa jag att nä jag vill inte ha mer för jag har lite ont i huvudet och jag är mätt.

men jag är inte mätt, jag är så jävla hungrig.

mamma är svår men så jävla enkel att ljuga för.

 

en timme ute i snön. runkeeper funka inte, för dålig gps-mottagning. hahaha.

svinkallt, ont i lungorna, avdomnade fötter, avdomnade lår.

trots långkalsonger och träningsbyxor, ulltröja, träningsoverallströja och en tjock jävla fleeceväst.

 

63,8.

fortfarande långt kvar.

men en bit på vägen.

och det är någonting.

jag ser ingen skillnad whatsoever i spegeln.

när jag är nöjd med vad jag ser i spegeln, då är det nog.

oavsett vad vågen visar.

men påväg dit så kör jag lika hårt. 

 

men jävligt skönt att få se 3an innan julafton. det trodde jag inte att jag skulle få.

 

och idag fick jag lov att göra ännu ett nytt hål i klockarmbandet. 

nudå, äta eller inte äta? jag tror ni vet svaret själv.

 

gårdagen var en av de mest förfärligt jobbiga jag varit med om. 

jag hade dagen planerad in i minsta detalj. allting skulle flyta på fint.

jag orkar inte ens berätta allt. allt blev kaos. hela dagen blev fylld av panik, hjärtklappning och tårar brännandes bakom ögonen. massor av folk på stan, stress och stress och panik.

jag skulle lämna mina väskor i en förvaringsbox på resecentrum för att kunna handla julklappar, men de var ur funktion. jag fick släpa runt på väskorna på stan tills jag pratade med en vän, jag fick ställa dem där och sedan fick jag skjuts till stationen när jag skulle med tåget. 

 

fick min andra panikångestattack någonsin. när jag skulle bestämma mig huruvida jag skulle äta och vad isånafall på tåget hem. jag var yr och fick svårt att andas. det var så mycket folk.

och jag var så himla stressad.

jag köpte soltorkade fikon och päronad. blev arg på en seg gubbe före mig i kön. smakade på päronaden. god. men svårdrucken.

åt fyra fikon. 

 

när jag var hemma märkte jag att klänningen jag beställt från nelly är för stor. fast jag köpte den i S. aldrig någonsin skulle jag kunna ha xs. den hänger lite i ryggen, är för stor runt och är alldeles för stor i brösten. finns inte en chans att jag ens skulle kunna få en liten klyfta i den även om jag har världens pushup-bh. ska försöka mixtra lite, nåla lite kanske så jag får en djupare urringning. då ser det ändå fint ut med nada boobs. men den var fin. väldigt fin. och man såg mina bröstben lite mer. jag har köpt ett nytt nagellack också. silverglittrigt. jättejätteglittrigt. fint.

 

jag spydde en gång i torsdags. middagen gick inte så bra. jag spydde igår också. två gånger när jag kom hem. jag fick popcornskal upp i näsan. känns ungefär som en kallsup på badhuset. fast med popcorn inblandat. ytterst onajs. måste handla. fanns ingen safe food what so ever. vill inte spy. och dulco ska jag köpa också. känner mig alltid finare när jag tappat lite vätska i kroppen. 

 

nu ska jag pälsa på mig och ut och springa. japp. ute. svinkallt. det snöar och är 6 minus. men ska man vara fin får man lida pin. men först ska jag pilla i mig lite roligheter.