en ynka kommentar.
2013-10-10
kan man tänka sig, att en ynka kommentar bland alla fina och peppande ord jag får, kan slå så himla hårt?
en kommentar kan få en att få ångest för att man inte är hungrig, för att jag inte hann träna idag innan tåget gick.
en kommentar kan få en att tacka nej till både middag och tårta på kalaset för min pappa, trots att det enda jag ätit idag utöver frukosten är en macka.
en kommentar kan få mig att klicka upp bilden och zooma in och konstatera att nu ska maten läggas om och mer konditionsträning ska in och jo nog är det fett som hänger där från armarna.
jag vill gärna och ofta tro att jag snart är bra,
men när en enda sån här kommentar kommer som en spark i magen och får en att tappa andan,
ja då förstår jag att jag har en bit kvar.
jag hoppas att du som skrev den här kommentaren mår riktigt bra över vad du gjort.
jag förstår inte hur någon vill trycka ner en annan människa sådär.
men jag hoppas du känner dig nöjd med att du åstadkom antagligen vad du var ute efter.
tack för att du sparkade undan stegen för mig.
tack för att du fick mig att ta många steg tillbaka, med hjälp av bara ett par få ord.
tack för att du förstörde min dag.
en ovanligt ovanlig onsdag
2013-10-09
hej bloggisen.
idag tog jag det största steget sedan jag bestämde mig för att må bra på riktigt.
min lunchdejt föreslog lunchställe. jag sa ja.
jag läste menyn och sa, ja här går vi in.
jag tog inte salladen, som jag först tänkte göra.
hej, en dagens pasta. sa jag.
idag är första gången jag åt pasta, med sås.
frivilligt. och vet ni vad? jag dog inte.
och dessutom, det var så fantastiskt gott.
först tänkte jag SHIT, nada protein utan bara fett och kolhydrater.
lite ångest när jag läste grädde, men jag valde att förbise det.
linguini med pesto, basilika, zucchini och soltorkade tomater.
jag var sugen på pasta och då tog jag pasta.
det är det största steget.
godis har jag allt som oftast inget problem med, t ex. socker är okej.
det är det onödiga sockret som är svårt. socker i kaffe, sockerläsk, te, etc. när mat är sötad.
godis ska vara sött. det är ju därför det är godis.
men pasta, grädde, smör, vitt bröd, creme fraiche. fettigt och snabba kolhydrater. det är svårt.
majs, hur kan majs vara så svårt?
alla har sina issues.
dessutom gav pastan mig bra energi till dagens träningspass: mage, biceps och triceps. är helt död i armarna nu.
OCH ni ska veta, att jag tog pastan har ingenting att göra med att jag hoppade frukosten idag.
även ifall jag skarpt ogillar att skippa frukosten, så kände jag för att sova en timme till och kramas med en mysig grabb. då är det okej att skippa frukosten.
och till middag åt jag faktiskt två ägg (+ middagen som var kyckling, bulgur och gröna ärtor), som kompensation för den uteblivna frukosten! så det så.
en bild från i lördags. vi hade finsittning med min universitetssektion.
jag kände mig rätt snygg faktiskt :) nu syns inte det, men klänningen är öppen i ryggen.
jag fick rätt många komplimanger. vissa av er kanske tycker jag är tjock och fet och äcklig,
"kolla armarna, och dubbelhakan, bara fett ju"
jag skulle säga att jag är en helt vanlig snart 21-årig tjej.
hälsa för mig
2013-09-28
att vara hälsosam är inte 100% eat clean, eco, närproducerat, näringsrikt och YADA YADA
att vara hälsosam är inte att träna två pass om dagen 7 dagar i veckan.
att vara hälsosam är inte att bli nykterist till 100% eller sluta nyttja tobak.
att vara hälsosam är inte att skippa att gå ut och festa för att träna dagen efter.
att vara hälsosam är inte samma sak som att vara smal.
att vara hälsosam är inte att räkna makro vareviga dag.
att vara hälsosam är att kunna se sig själv i spegeln och älska sig själv, trots alla sina brister.
att vara hälsosam är att våga vara ohälsosam.
att vara hälsosam är att kunna äta för att träna, inte träna för att få äta.
att vara hälsosam är att ha ett sunt och rationellt tänkande kring mat och träning.
att vara hälsosam är att vara medveten om vad man äter, vad det än är.
att vara hälsosam är att kunna/våga/vilja skippa ett träningspass för att göra något annat man har lust med.
att vara hälsosam är att inte känna sig tvingad till att träna.
att vara hälsosam är inte bara det fysiska, utan även det psykiska.
att vara hälsosam är att vilja, våga och kunna njuta.
hela 2013 års hälsohysteri med JÄVLA fitness hit och dit, bikinifitness, dieter, eat clean train dirty, magrutor, OH YEAH LEG DAY BITCHES!
det gör mig fan galen. så irriterad. fitness-livsstilen är inte hälsosam någonstans, men vilken sport/idrott är det egentligen?
har du varit ätstörd, vad du än gör, gå inte från en besatthet till en annan! det kommer stiga dig åt huvudet.
"jag älskar det här, det här är mitt liv, låt mig göra som jag vill, jag tycker det här är snyggt, det behöver inte betyda att du gör det."
du älskade ana också, ana&mia var ditt liv också. glöm inte det.
du älskade ana också, ana&mia var ditt liv också. glöm inte det.
lördagsmorgonens marklyft. körde övre ryggen och bröst. hatar att köra bröst. det är så tråkigt.
chitchata med killen i gymgrossisten-butiken innan, åt en proteinbar som innehöll 380kcal. det behövs om man ska träna hårt i 1,5h. han bjöd på kaffe. trevlig kille.
gårdagens ben&rumpa-pass (min rumpa är fortfarande ful och slapp efter vinterns svält. det ska jag ändra på. nej jag gillar inte min rumpa så jättemycket, lite kanske, men det tar sig.) med hjälp av kickbacks, utfall, benpress och många tunga, djupa knäböj.
i onsdags var vi ute. jag kände mig rätt snygg. drack piggelin-groggar och moranisse-shots på förfesten.
riktigt bra kväll.
innan white party i början på september.
min bror gifte sig. jag dansade bröllopsvalsen med min brorson. han ville gifta sig med mig sa han.
innan min brors bröllop. jag tycker det fortfarande är fint med nyckelben.
mamma sa att jag ser mager ut på den här bilden.
jag är lite tjurig över att jag fortfarande inte har några tuttar.
de försvann med svälten i vintras och har fortfarande inte kommit tillbaka trots flera kilos viktuppgång.
och hej förresten.
jag mår rätt bra.
ibland är det jobbigt, och ibland är det jättejobbigt.
ibland har jag ångest över saker och ibland är det bra.
smör, pasta, vitt bröd/ris och drycker med socker i är jättejobbigt fortfarande.
riktigt grovt bröd går okej nu, men då skippar jag smöret. godis är svårt.
men när jag har druckit lite är det jättegott med chips.
ikväll ska jag på inflyttningsfest.
kommer bli jobbigt att ta på sig nytvättade jeans när man kört ben igår och marklyft idag.
men jag vet att det inte är för att jag har gått upp i vikt, utan helt enkelt att musklerna svullnar upp lite efter man tränat. det har med blodtillförseln att göra (det är därför alla killar discogymmar för att få pump innan de ska ut på fiesta. discogym = bröst/biceps/axlar)
ångest.
2013-08-26
för första gången på länge känner jag mig helt okej när jag tittar mig i spegeln när jag står i bara spegeln.
är hemma i min lilla lägenhet nu, helt själv.
och ett lugn sköljde över mig när jag steg in.
min lägenhet, platsen jag ska kalla hem, har tidigare varit en ångestfylld plats.
mitt hem är från och med nu en fristad.
ingen ångest ska få vistas här.
augusti.
2013-08-01
jag minns augusti förra året.
ångesten över att skolan ska börja.
att jag kommer vara lika fet som förut.
jag märkte hur folk undvek att prata med mig.
och jag var tystare, när jag inte var full. jag var full jämt.
blev full på ingenting. fattade inte varför.
men klart man blir full om det man fick i sig på en dag var en skål fil och en liten snickers.
det var en som berättade att flera inte hade känt igen mig.
att jag såg så mager och sorgsen ut.
och jag kan se det på gamla bilder.
inte ett leende.
trötta ledsna ögon.
långärmad tröja, sen skjorta och sen tjocktröja.
som jag frös.
fast jag inte ens var smal.
augusti iår ska bli den bästa augustin någonsin.
jag ska vara mig själv till fullo.
med äkta leenden och äkta skratt.
och ofta nu ler jag äkta.
men jag har spytt, jag har kört fingrarna i halsen.
jag har haft ångest. jag tänker ofta på kalorier och kompensering.
om jag äter det här måste jag träna dubbelt så hårt sen.
kanske två pass.
idag kände jag mig inte nöjd, ville träna en gång till. tränade tre gånger igår.
men jag trotsade huvudet (som gärna vill lägga sig till sängs med tom mage)
och packade istället. snart ska jag göra en ansiktsmask och sen ska jag duscha och sova.
jag har ju faktiskt vidrig träningsvärk i benen och jag körde faktiskt backintervaller idag ändå.
men jag är mer nöjd med mig själv och min kropp nu än när jag vägde som minst.
och ja. jag är tjock. but i will have to deal with it.
vissa dagar är jobbigare än vissa. jag kommer ha bakslag. men idag är en rätt bra dag ändå.
och imorgon ska jag till stockholm. träffa honom. han som sårade mig så förjävligt i april.
han som jag inte kan sluta tänka på.
han som säger att han saknar mig och att han längtar tills imorgon.
han som jag önskar så innerligt att han bara var minminmin. japp. jag kom på det häromdagen.
jag är kär. och jag har blivit ännu mer kär under dessa 1,5 månad jag inte sett honom.
om jag inte får som jag vill nu, ja då vet jag inte vad jag ska ta mig till.
tjock eller tjock? varning för naket
2013-07-11
bildera raderade
tar såna här bilder var och varannan dag. händer det något?
vad behöver jag ändra?
det är lustigt vad man kan göra för att bli nöjd med sin kropp.
från en besatthet till en annan.
saknar min kropp på bilden högst upp till vänster.
ibland. alltsom oftast tycker jag att jag är fet.
ibland känns det okej. men oftast inte.
jag är tjock i anas ögon. i mias också. mia finns fortfarande kvar.
hon hälsar på var och varannan dag.
så svårt att förstå att bara för att inte kroppsvikten är låg så finns inget stört i huvudet.
det är lika mycket stört nu som då.
men det är så jävla mkt enklare att dölja när man har gått upp.
men tankarna är precis lika vidriga som vanligt.
har gjort ögonfransförlängning. det är fint. inte så jättemycket, har fortfarande kvar det naturliga.
förfärligt skönt att inte behöva sminka sig. har ingen mascara what so ever på ansiktsbilden.
bara solpuder och lite ifyllda ögonbryn. är supernöjd.
ångesten över smögen är påträngande. vad kommer vi äta?
kommer jag kunna få i mig ordentligt med protein?
inga snabba kolhydrater får inmundigas.
inget godis, inget skit. rutin rutin rutin.
idag har jag ätit:
1/2 portion gröt med 1/2 skopa vaniljproteinisolat, 1 matsked linfrön och 1 dl mandelmjölk. och ett ägg.
1 dl fullkornsbulgur, 1 burk tonfisk, 1 tomat och 1 litet äpple till lunch
en liten tallrik laktosfri fullfet a-fil med sockerfri musli och färska hallon.
1 celsius cola
träningspasset som blev 3,5 löpning på 17 min. 3 set benpress (140kg, 120kg, 130kg + två snabba pumpset på 130kg, knäböj aka squats, framsida + baksida lår, 3 set utfall med 25kg vikt. 3 olika axelövningar, rygglyft, 2 olika bicepsövningar och en magövning.
1 proteinshake
grönsallad med ett ägg, minikeso, en burk tonfisk, en halv avocado och körsbärstomater.
+ cykel då fram och tillbaka till jobbet.
när jag ser allt skrivet framför mig så är det inte så jävla konstigt att jag är fet.
saknar de dagarna då frukost var två äggvitor, lunchen 200g broccoli och sen massamassa energipiller i olika former innan löpning och middag en cola light.
mina dagar.
2013-07-09
jag jobbar. tränar. äter så clean som möjligt.
proteingrötfrukost, långsamma kolhydrater+protein till lunch.
sen träning, proteinshake och kvällis.
förutom i helgen. har varit ute i solen, åkt båt, druckit vin.
varit bakis och fått ont i magen. haft ont i magen sen i söndags nu.
orkar inte.
inte tränat sen i fredags. förutom cyklat fram och tillbaka till jobbet.
känner mig fet, svullen, äcklig. blä. ångest utav bara fan.
hoppas jag inte vaknar med magont imorgon.
då ska jag ta en pw på morgonen och ett benpass efter jobbet på kvällen.
sen ska jag packa klart. på fredag morgon åker jag till smögen.
fyra dagar av mys i solen med min bästa vän.
men nu vet jag att jag klarar inte av oregelbundenheter.
mitt humör går upp och ner. jag behöver rutiner.
kan det vara ngt? nån jävla diagnos? skulle va så mkt enklare.
tack för alla kommentarer. jag ska svara jag lovar.
om att räkna kalorier
2013-06-25
idag gjorde jag något jag inte borde gjort.
jag klickade igång shape up på mobilen.
för första gången sedan i februari någon gång.
jag tänkte att det kundew vara kul att räkna ut frukosten.
det skulle jag inte ha gjort
det blev inte så kul.
jag har gått med en tryckande ångest över bröstet hela dagen idag.
det enda jag sett i spegeln har varit fett fett fett.
nypit mig själv i sidorna.
äckligt fett, feta lår, flabbiga kinder.
fladdriga armar.
tankar har kommit.
skippa kolhydrater eller dra ner på fett.
lättprodukter, inget bröd.
ska jag låtsas att jag fått "laktosproblem" igen?
vilka ursäkter kan jag dra för att slippa äta middag?
hur långt måste jag gå idag för att förbränna det här?
vidrig äcklig jävla panik.
har inte kunnat koncentrera mig.
vill jag tillbaka?
jag minns hur jag kände mig på 63. och då var jag fortfarande på normalvikt.
tänk vad fint det skulle vara med bmi 17.
eller varför inte 16. bmi 16 är fint.
långa tunna ben.
nyckelben. taniga axlar.
vara den där som folk pratar om bakom ryggen.
jag vill tillbaka.
omfamnas av kylan, när det svartar framför ögonen.
den lätta huvudvärken.
spyr gör jag ju fortfarande. tyvärr.
inte varje dag, men minst två gånger i veckan.
idag satte jag fingrarna i halsen,
oftast brukar det bara räcka med att böja sig fram och trycka lite på magen.
så får man ur sig det värsta.
jag kände mig tvungen att ut och gå på lunchen,
för att jag visste att min chef kanske skulle bjuda på glass sen.
så lätt var det att komma tillbaka.
jag vet inte vad jag ska göra.
fortsätta räkna, tvinga mig själv att minska och minska intaget?
jag vet hur man gör. jag kan det här, det sitter i ryggraden.
eller radera shape up.
så lätt är det också att le och säga allting är bra.
jag mår bra.
nej jag mår inte bra.
midsommar.
hamsterkinder, feta armar och fettindränkta nyckelben.
backintervaller. fläskiga lår.
if i lose myself tonight, it will be by your side
2013-06-11
det har hänt mycket. skolan är över och sommaren är här.
jag är hemma hos mina föräldrar i den lilla staden jag är uppvuxen i.
jag har varit en helg i göteborg på summerburst. en helg fylld med alkohol och skratt och dans och livsglädje och blinkande ljus och folkmassor.
jag har druckit 2000kronors-skumpa rakt ur flaskan på en nattklubb, hoppat ner i dj-båset och sugit åt mig av alla komplimanger och flirtat hejvilt.
vi har lekt bakfulla på hotellets relaxavdelning och dragit dit grabbar för efterfest (tråkigt nog var det stängt) och fyllt papperskorgar med kallvatten för att kyla ölen och stökat ner ett helt hotellrum.
jag och han var ute och gick dagen innan jag skulle åka. vi gick nog nästan två mil från stan till naturreservatet. pratade om allt möjligt. det är så oklart. han sa att han kommer sakna mig. jag sa att jag kommer sakna honom. vi kramades länge utanför ica och skiljdes åt med några kyssar.
det har hänt mycket innan det. vi har tabbat oss. han vet inte att jag har tabbat mig. egentligen är det ingen tabbe, inte från hans sida heller. vi får göra vad vi vill. vi är inte tillsammans. men jag kan inte vara arg på honom. ja. vi sa inget mer än att det kändes skönt att skiljas åt och det faktiskt kändes bra. vi ska försöka ses under sommaren.
jag har inte tränat på nästan en hel vecka, haft ofantligt mycket att göra i skolan och massor av packning. men det gör inget för stegräknaren i min mobil visar 15.000 + steg varje dag. flera dagar uppemot 25-30.000 steg. det är underbart att promenera när det är fint väder.
jag har ingen aning om vad jag väger och jag känner mig inte ens fet idag. jag har en ny, fin lilavit-randig skjorta som jag köpte igår. köpte även en gulvit-randig i samma modell, en svart kort tajt kjol, löparshorts, en vit spetsbh och två par skor. tyvärr fick jag lämna tillbaka blusen och den ena klänningen jag köpte i göteborg, det var lång kö och jag hann inte testa dem. förvånad över att båda plaggen var för stora trots att det var storlek 36.
idag till middag åt jag tre stycken pannkakor med hemgjord hallonsylt, vaniljglass och ett surdegsknäcke med serranoskinka.
pannkakor är förihelvete gott bara så ni vet.
imorgon eller i övermorgon ska jag skaffa gymkort så jag har något att göra de få timmarna jag inte jobbar. stressen den senaste tiden har inte passat ihop med mitt behov av rutiner.
här är några bilder från summerburst;
och här är en bild jag tog idag med min nya fina skjorta
alla är från instagram. vill ni ha den så säg till.
nu ska jag ut och gå. pussochkram.
we're up all night to get lucky
2013-05-30
så lätt det är att ljuga. en solero för pluggmotivationens skull. som hamnade i toaletten sen.
haha ja jag tränar för att jag älskar det, sen är det ju bara ett plus om man slipper ligga i vassen.
eller hur är det egentligen?
en dum solero som gjorde att mitt rygg- och axelpass istället blev en timme på crosstrainern.
jag tror ena dagen att jag fan mår bra som fan. vågar äta fullfet fil till frukost. med müsli.
som jag har varit rädd för müsli alltså.
den jag äter nu är självklart osötad. bullshit va? så ser ni en solero på bilden.
jag känner mig som en bedragare.
än en gång. tack för alla fina kommentarer. jag vill svara men jag vet inte vad jag ska skriva.
det känns som jag inte förtjänar dem.
i lördags. det var en fin kväll.
jag kände mig egentligen rätt snygg. tills jag såg hur mina lår ser ut när jag sitter ner,
då blev jag jävligt äcklad. men ångest och hjärtklappningar botas enkelt med mer alkohol.
alkoholen är bra ja. tränger bort det mesta. det är bara att le, så ser ingen hur ögonen fladdrar av osäkerhet.
jag ser att mina bröstben inte längre skymtar fram. och armarna är feta.
och hur mår jag? ja, det är väl rätt oklart.
det är mycket som har hänt.
en viss grabb som dumpade mig för en månad sen hamnade i min säng i lördags.
gör jag det för att plåga mig själv eller för att jag ska visa honom vad fan han egentligen går miste om?
eller är det som jag alltid trott, att jag duger inte till något mer än att vara den en kille går hem med då och då? det lutar mot det va.
och det är bara så himla snurrigt alltihop. jag vet inte vad jag gör, jag har ingen koll. jag bara gör utan att tänka efter och även om jag älskar det så hatar jag det för på något vis kommer jag ställa till det för mig själv snart. egentligen bryr jag mig inte, eller jag säger det iallafall. jag säger att jag tar allt som det kommer men jag är så himla orolig och nog fan bryr jag mig hur mycket som helst men jag ORKAR inte tänka efter. och då bara gör jag och väntar sakta men säkert på konsekvenserna som kommer komma som ett knytnävsslag i solar plexus och dra andan ur mig.
funderingar.
2013-05-20
fortfarande så sjukt konstigt att jag var tvungen att ha XS på klänningen jag köpte till nästa helg.
och allt jag ser i spegeln är fett fett fett och fladdriga lår och tjocka hamsterkinder.
ser ni insidan av låren? det måste bort bort bort.
äckliga fetto. bläää.
om att blotta sig.
2013-05-11
tack för alla fina kommentarer jag får. jag önskar bara att jag visste vad jag skulle svara.
jag är så nära på att göra bort mig. jag känner det på mig.
jag vill inte ställa till det mer.
jag tänker inte låta min självdestruktivitet och äckliga bekräftelsebehov förstöra för mig.
jag måste ha huvudet högt. det är slut med det här nu.
nån måtta får det vara.
vikten jag la på mig (vätskevikt + större bröst) när jag skaffade p-piller har försvunnit.
känner mig dock så jävla äcklig. verkligen skött mig dåligt med maten.
slarvat verkligen. för mycket kolhydrater.
alldeles för mycket alkohol den senaste veckan. det märks på hyn.
känner mig tung i kroppen.
ska göra en veckas bantning. rejäl. svältgräns. eller ja. det blir väl 4-5 dagar. lol.
och efter nästa helg.
ska bo hemma hela sommaren. så jävla orolig för hur mycket jag kommer gå upp.
känner ju bara idag hur mycket extra jag stoppar i mig när jag är här.
hets-hjärnan i mig har ingen koll på hungerkänslor och portionsstorlekar.
och nu sitter jag här med ångest.
jag har ett instagramkonto. ni får säga till om ni vill veta.
om att komma över någon
2013-05-01
det gör ont fortfarande. det värker varje dag.
du är där. överallt. jag famlar efter dig i sömnen.
som en bakfylla som vägrar gå över.
en stickande huvudvärk och ett illamående i halsgropen.
det värsta är att du är där överallt. jag vill inte se dig.
jag vill inte se dig i korridorerna i skolan.
jag vill inte se en bild på dig på instagram och veta att du är på samma (inte särskilt stora) uteställe som jag.
jag vill inte se mig omkring och hoppas på att få se dig fast jag egentligen inte vill.
allt hade varit så jävla mycket lättare om du inte var snäll.
varför är du inte elak? så jag kan få känna smärtan ända in i benmärgen.
så vad gör jag inte för att komma över dig?
jag fixar mig och gör mig extra fin varje dag. så du får se vad du går miste om när du ser mig.
jag ler. ofta och mycket.
låtsas. säger att allt är bra. att det inte är jobbigt. försöker intala mig det.
jag tränar. tränar tränar tränar. vill inte vara hemma.
går på stan. många vändor i alla affärer flera gånger med musik i öronen.
jag flirtar hejdlöst med den där killen som din tjejkompis brukar ligga med. den där tjejkompisen som jag egentligen inte hade någon anledning till att ogilla men det var någonting som störde mig och hon har ju egentligen inte gjort mig någonting alls så jag har verkligen ingen anledning.
men jag vill kräkas på henne för att hon får vara nära dig hela tiden.
och den där killen jag flirtar med kan jag få lindad runt mitt lillfinger om jag vill och den enda anledningen till att jag accepterade hans friendrequest på facebook och pratade med honom på det där utestället igår var för att du skulle se det. och jag känner mig så jävla töntig och omogen.
men han är snygg och jag får uppmärksamhet trots att jag vet att han är en douchebag och en player som ligger runt.
men jag log stort och strök undan en hårlock från ansiktet och tittade på honom precis som jag gjorde på dig.
jag vet att han är en sliskig kille och jag känner ingenting och jag vet inte ens varför jag gör det egentligen.
och jag vet att jag sätter mig in i mer drama än vad jag klarar av.
mer drama än nödvändigt.
jag vill bara känna. jag känner mig så jävla tom.
som någon har gröpt ur mig. skrapat ur mig.
med såna där halvmånformade saker som man hade på träslöjden.
där det tidigare fanns inälvor och blod som rusade omkring finns nu bara råa kanter och andetag som kippas efter.
jag avskyr att det måste vara så svart eller vitt.
att man bara ger upp. jag hatar att ge upp.
you got me so wild, how could i ever deny
2013-04-22
30 timmar "ofrivillig" fasta. ingen matlust.
bara hjärnan full av tankar? varför?
vad är det med mig som gör att jag aldrig är bra nog?
vad gjorde jag för fel?
analyserar och dividerar med mig själv.
ett kort benpass.
pannbenet pallade inte crosstrainern idag.
inte när det trycker över bröstet och hjärnan känns insvept i bomull.
och så kom ångesten därpå. ångesten över ett halvt äpple.
ser mig i spegeln och ser fettet som väller ut. förökar sig som parasiter under huden.
hur kunde jag känna mig nöjd för någon vecka sen?
Jag går och väntar på att detonera.
2013-04-21
jag förtjänar tydligen inte att ha det bra.
inget mer mat från och med nu.
aldrig någonsin mer tänker jag låta mig luras så här.
aldrig.
det här var sista gången.
nu återgår jag till det jag vet att jag kan allra bäst.
måndag och fortfarande gott humör
2013-04-15
ser ni skillnaden?
ja, klart ni gör.
ja, klart ni gör.
jag har ingen aning om vad jag väger nu, alltså bilden till höger.
vill inte berätta vad jag låg på för vikt på bilden till vänster. men det var min lägsta vikt, men fortfarande på normalvikt. jag minns den natten. de dagarna. jag var hemma tre dagar, spydde upp allting jag åt, när jag åt någonting.. svimmade när jag skulle upp och gå på toaletten på natten. drack vatten i mängder för att bli mätt. minns att det brände till i hälen när jag slog i den i ett bordsben, kvicknade till och undrade hur det kom sig att jag låg på tvären i sängen.
en sak vet jag. och det är att jag har gått upp lite i vikt, hur mycket vet jag dock inte.
men.
men.
men.
jag kan fortfarande ha samma kläder. samma jeans.
jeansen sitter mycket bättre nu, de hänger inte i rumpan.
och idag köpte jag ett par nya, i samma storlek.
men visst saknar jag det. kontrollen.
jag minns att jag gillade mina axlar även fast jag tyckte de var fläskiga.
mamma sa att jag var knotig. jag sa skärp dig jag ligger på normalvikt. finns inte en chans att jag är knotig någonstans.
idag mår jag bra. har tentapluggat hela dagen och sedan rivit av ett äckligt svettigt konditionspass på crosstrainern.
har skurit bort de mesta kolhydrater så förhoppningsvis tappar jag vätskevikten snart som mina p-piller gett mig. gillar inte att känna mig svullen.
nu ska jag duscha och sedan ska vi titta på game of thrones hos ett gäng kompisar.
ta hand om er alla. jag är glad idag även fast jag får lite ångest när jag ser bilden till vänster. saknar min kropp. men jag saknar inte hur jag mådde.
tjock men glad.
2013-04-14
ja, ni ser ju själva hur fet en är. har rivit av ett riktigt roligt söndagspass med en vän, massa knäböj, jumping squats, bolsjov-hopp och utfall.
sen tog vi en promenad hem och jag ventilerade. berättade så mycket. om ångesten, om i somras, om att inte tillåta sig själv att äta, vågnoja. så skönt. hon är en sån himla bra vän. det var så skönt att prata av sig. fick veta massor, det kan jag berätta om en annan dag.
sen tog vi en promenad hem och jag ventilerade. berättade så mycket. om ångesten, om i somras, om att inte tillåta sig själv att äta, vågnoja. så skönt. hon är en sån himla bra vän. det var så skönt att prata av sig. fick veta massor, det kan jag berätta om en annan dag.
fick veta idag också att jag fick G på en omtenta jag var orolig över. det var himla skönt. dessutom hade jag en bra fredag också med gym, följt av det som skulle bli "en öl" på kåren med två killkompisar, som blev till x antal drinkar och lite fireball-hotshots. blev generad av fina komplimanger.
träffade grabben ute, vi åkte hem tillsammans och vår dejt-lördag blev en lördag i soffan istället med te, oc-maraton, mjukisbyxor och scones. scones som jag åt nästan helt ångestfritt. smakade både marmelad och nutella för första gången på 2 år tror jag. så himla gott. men lite lite jobbigt.
det är söndag idag och jag är på riktigt gott humör. kommer inte ihåg senaste gången det hände.
om att vara rätt så nöjd.
2013-04-10
jag är rätt så duktig på det här med att räkna kalorier. jag kan överslagsräkna och vet alltid i huvudet på ett ungefär hur mycket jag ätit. oftast, det beror självklart på vart och vad jag äter. men om jag äter min mat en hel dag så har jag inga svårigheter alls med att räkna på ett ungefär.
försöker hålla mig ifrån matvågen. den enda gången jag använder den är när jag ska koka gröt och det är för att jag inte har något decilitermått.
men de senaste två veckorna har det varit svårt att hålla sig från matvågen för en var duktig och snubblade och landade med ryggen på sin resväska. undertecknad är fortfarande blå och vid djupa andetag hugger det. hela förra veckan gick undertecknad på värktabletter och kunde knappt ta sig ur sängen. ryggen buktar inåt vid revbenen och det knakar lite mystiskt emellanåt.
jag har varken lust, ork eller mod till att gå till VC. avskyr att gå till alla doktorer som finns.
denna lilla incident har gjort det nästintill omöjligt för mig att träna. lugna promenader är allt jag har mäktat med. och nog har det blivit en hel del promenader. vill alltid gå lite fortare. lite längre. ibland vinner huvudet, ibland inte. försökte mig på en löptur i torsdags. det gick, men inte så bra. blev en 4,5 km kortis och jag gick en hel del. det hugger när jag andas.
denna lilla incident gör att jag drar ner på maten. har skippat frukosten. druckit vatten när jag har hört magen kurra. om jag inte rör på mig så är det klart att jag inte förtjänar att äta.
har gått runt med ständig ångest. ett tryck över bröstet. igår grät jag, så jävla mycket och jag har egentligen ingen aning om varför. eller jo. det har jag ju faktiskt, idag iaf. men jag hade inte det igår. får jag inte träna så känner jag mig äcklig, fet och värdelös. meningslös. sämst i världen.
när han somnat kryper jag undan. vill inte att han ska ta på min fläskiga mage. kärlekshandtagen växer sig större för varje sekund. dubbelhaka. fläskiga lår. innan han har somnat ligger jag knäpptyst och försöker dölja mina hyperventileringar och tårarna som bränner.
ändå vill jag inte vara själv. känner mig ännu mer sämst då. ensam, äcklig, vidrig. kan inte sova.
och mitt humör, lättretlig. däven. tyst. irriterad.
så himla opepp på allting.
men idag. jag är inte glad, inte för fem öre. men jag är rätt så nöjd.
till frukost drack jag en smoothie på hallon, minimjölk, en matsked kvarg och äggvita.
sen tränade jag. 50 minuter kondition. crosstrainer, pw i uppförsbacke och intervaller på cykel.
när jag kom hem åt jag en omelett på ett helt ägg och två äggvitor. omeletten toppades med spenat och minikeso.
gick fram och tillbaka till coop och pantade flaskor. typ 2km.
till mellis åt jag en liten skål med blåbärsyoghurt och kvarg blandat. lite musli och mandlar uppepå.
sen tränade jag. ett mrl-pass. ett core-pass och ett pass med spinning.
en proteinshake efter det.
ser ni, jag äter mycket. idag har jag ätit massor. saken är den att jag kan inte bestämma mig för om jag ska äta eller inte äta nu. om jag inte äter kommer jag känna mig duktig. jag vet inte asså.
jävla krig i huvudet alltså.
om att släppa in någon
2013-04-03
jag minns det som igår,
jag var sjutton år och det var knackigt mellan oss ett tag christian. visst, jag hade varit kär tidigare. en lätt men ändå svår såndär förstagångshögstadie-kärlek. men damn, du fick mig. med dina fina ord och långsiktiga löften. hur jag kände mig som en prinsessa när du höll mig i handen.
jag minns det som igår.
jag var sjutton år och det var knackigt mellan oss ett tag christian. visst, jag hade varit kär tidigare. en lätt men ändå svår såndär förstagångshögstadie-kärlek. men damn, du fick mig. med dina fina ord och långsiktiga löften. hur jag kände mig som en prinsessa när du höll mig i handen.
jag minns det som igår.
den där första sommarnatten när vi kysste varandra på mikes båt och det var någon knäpp kille som raggade på mig och jag sa med vin i blodet att haha, kan vi inte låtsas att vi är ihop så jag slipper honom.
och sen skulle jag gå hem och det ösregnade och du sa att jag kan köra dig om du vill och vi satt och pratade i din bil i en timme på min gård och jag var skittrött på jobbet dagen därpå men du hade satt ett litet spår.
jag har alltid varit naiv.
jag har alltid varit godtrogen.
det har varit mina bästa och sämsta egenskaper.
hur jag alltid trodde det bästa om någon annan.
jag litade blint på ord. varför skulle någon vilja ljuga för mig?
jag är väl ändå rätt snäll.
en lögn från din sida krävdes det cricke, för att du skulle rasera min tillit till dig, bit för bit.
men jag förlät dig ändå. gång på gång.
rosor, tårar och kyssar och mängder med förlåt och jag ska aldrig ljuga för dig igen jag lovar baby.
baby. älskling. mitt finaste hjärta. jag är din, det vet du, och du är min.
du vet att det bara är dig jag vill vara med.
okej. en chans till.
för hur ska man kunna lita på hjärtevärk och en hjärna som säger spola honom darling, du är bättre än honom samtidigt som resten av kroppen skriker älska mig jag vill ha dig jag är så jävla kär.
och jag förstod det redan innan du hade sagt orden rakt ut. jag har umgåtts en hel del med julia medans du varit borta sa du.
julia, din bästa kompis ex. som vi haft så många dispyter om för att när man är tjej så ser man när någon annan tjej raggar friskt.
har ni legat med varandra, frågade jag dig. min pojkvän. från en telefonkiosk i thailand med sex timmars skillnad mellan oss.
du var tyst och jag lade på.
och där lades den sista tegelstenen till min berlinmur runt mitt hjärta.
jag var sjutton år och nu har det gått över tre år. kan jag få våga öppna mitt hjärta för någon snart?
i över tre år har jag varit kall, obrydd. jag vill inte ha någon, karlar är bara i vägen.
kalla dejter, jaha han var väl snäll och fin men nja. meningslösa ligg. ett suktande efter bekräftelse.
ni som läser har all rätt till att bilda era uppfattningar om mig förresten. det är okej.
någon frågade mig varför jag är så hård.
någon frågade mig vart jag skulle när jag stod med ballerinaskorna i handen.
någon frågade mig vad klockan var. halv nio sa jag och det är dags för dig att gå nu. du får inte stanna längre.
allt för att inte släppa in någon. aldrig vara svag. aldrig sårbar.
killar bara sårar. lita inte på någon. öppna dig inte för någon. visa dig aldrig svag.
jag är stark och jag är stark on my own.
badkarskvällar med duschen på max och tysta tårar och äckelkänslor.
visa dig aldrig svag, s. aldrig.
christian, jag vill att du ska veta att det var ditt fel och jag avskyr dig för det.
jag är över 20 år nu vilket iofs inte är särskilt gammalt, men jag vågar inte lita på någon.
jag tror fortfarande att det jag hör är lögn. jag är cynisk och känslokall och jag låtsas att jag bryr mig om andra men det gör jag inte. för när man börjar bry sig om någon det är då det börjar gå utför.
det är då man funderar på ifall man ska pillra bort murbruket mellan tegelstenarna.
det ekar i mitt huvud. släpp inte in någon. lås dörren och släng bort nyckeln.
det allra jävligaste är att jag tror att jag börjar bry mig om någon, kanske mer än jag borde.
hur i hela friden ska jag våga släppa in någon?
hur ska jag våga blotta mitt nakna hjärta och våga lita på att han kommer vårda det ömt istället för att kasta det i gruset som du gjorde christian?
kommer jag någonsin våga? kommer jag någonsin tro att ord är annat än lögner? att leenden och vackra ord faktiskt är menade från djupt inni någon, att de faktiskt betyder något och inte bara är tomma.
kommer jag någonsin kunna känna mig trygg med den här jävla underbara killen, alltså påriktigt trygg? kommer jag kunna lita på honom, framför allt våga lita?
fan dig christian. fan dig. jävla cp-ex.
på hemmaplan
2013-03-27
är hemma. orkar inte med mamma.
tjat tjat tjat. bara klag.
alla hennes ord gör att jag tappar matlusten.
jag önskar att hon visste vad som försiggick i mitt huvud.
då hade hon kanske inte frågat om jag verkligen ska äta en hel avocado.
orkar inte. tappar matlusten. blir så äckligt triggad.
räcker med att jag redan känner mig fetare än ever.
faan asså.