darriga händer och en huvudvärk som aldrig släpper
2013-01-04
jag har aldrig förut fått blåmärken på fingerlederna, jag har klarat mig ganska så bra faktiskt vad gäller blåmärken överhuvudtaget.
röda märken på pekfingerknogen, det är egentligen allt.
svullna hamsterkinder och en sur lukt som dröjer sig kvar hur mycket man än duschar och tvättar händerna.
små, spruckna blodkärl och ringar runt ögonen gråare än de där jävla dammtussarna under min säng som jag aldrig orkar dammsuga bort.
en huvudvärk som aldrig försvinner.
och det känns som mitt hjärta är vakuumförpackat i en hård plastförpackning
och det är någon som successivt suger ur mer och mer luft ur plastförpackningen
fast där inte finns någon luft att suga ur
men det bara stramar och stramar i bröstområdet.
och man vill aldrig gå ur sängen.
och
livlöshet.
livlöshet i hår hud och ögon.
javisst jag lever.
men jag lever inte.
jag lever för kicken, precis som du.
kicken av hårda ben som känns litelite mer och några hekto ner.
javisst. det är så ångest känns.
2 Comments
a
kram <3
kram <3
Trackback